Tankar om flygande tefat, deep blue och AI:s påverkan på börsen

När vi ser på historiska innovationer, är det en tendens som återkommer om och om igen: Vi överdriver alltid vad teknologi kommer att göra för oss, och vi missar ofta hur små steg i evolutionen gör störst skillnad. Ta exempelvis flygande tefat – en teknik som länge har stått som symbol för framtidens teknologiska underverk. Vi såg det på filmer som The Jetsons, i böcker och i populärkultur. Framtiden om 100 år har alltid varit flygande tefat, men precis som moroten som dinglar framför åsnans mun fortsätter den visionen att bara flyttas framåt i tiden. Idén om att vi skulle svepa fram över himlen i våra egna svävande, autonoma bilar, som i en värld av science fiction, har funnits länge. Men det är bara en vision. Varför? För att vi underskattar hur mycket revolutionerande teknologi egentligen förändrar samhället – och framför allt hur lång tid det tar för nya innovationer att verkligen slå igenom.

För att förstå varför AI kanske inte kommer att vara den revolutionära kraften vi tror, låt oss ta en djupdykning i ett par teknologiska händelser från historien. Vi ska också titta på en av de mest ikoniska ögonblicken i datorernas historia: När schackdatorn Deep Blue sopade mattan med Garry Kasparov

1. Flygande Tefat: Framtiden som aldrig kom

Första gången vi såg flygande tefat var på 1950-talet. Filmer som The Day the Earth Stood Still och War of the Worlds visade världen en framtid där utomjordingar skulle komma till jorden i sina metalliska farkoster, som snabbt svävade genom luften och gav oss människor en chans att uppleva vad som kändes som superteknologi. Redan då var idén om flygande bilar eller flygande tefat något av ett globalt samtalsämne.

Samtidigt: Vi har fortfarande inte lyckats med att skapa praktiska, massproducerade flygande bilar. Varför? För att den teknologiska utvecklingen som vi tror ska vara revolutionerande ofta är mycket mer komplex och långsam än vi föreställer oss. Flygande tefat är ett exempel på hur vi gång på gång underskattar de praktiska utmaningarna och de långsiktiga anpassningarna som innovationer kräver.

Vad vi istället har fått är självkörande bilar och drönare, teknologier som inte förändrar världen i samma dramatiska stil som flygande tefat, men som faktiskt har reell användning idag och kommer att fortsätta utvecklas. Förvisso beskrivs Teslas självkörande teknologi ofta som en rycklig och irrationell bilskoleelev med Parkinsons så  det är inte lika spektakulärt, men det är mer realistiskt, och det är så marknaden och dess osynliga hand fungerar. Teknologier som kanske inte verkar revolutionerande vid första anblicken visar sig ha större påverkan på lång sikt, när de är praktiska och effektiva.

AI kommer förmodligen inte att vara den revolutionen vi tänker oss. Liksom de flygande tefaten, kommer vi nog inte att få de dramatiska förändringar som många branschexperter ser framför sig. Men som investerare handlar det inte om att jaga de “flygande tefaten” – utan om att förstå att AI är en fortsättning på en långsiktig trend med kontinuerlig utveckling och inte en revolution. 

2. Deep Blue vs. Kasparov: maskinen segrar

Året var 1997, när Deep Blue, IBM:s schackdator, besegrade den regerande världsmästaren Garry Kasparov i ett ögonblick som skakade världen. Här hade vi ett exempel på människa vs. maskin och många trodde att detta var början på en värld där datorer inte bara skulle slå oss i schack – utan där de skulle kunna överträffa människor på nästan alla områden. Vissa menade till och med att det skulle bli en ny typ av slavhandel där robotar nu skulle ta över världen. Denna utsago kanske främst var en produkt av Science Fiction-litteratur och djuraffärerna kanske inte riktigt hade börjat sälja hundkoppel anpassade för människor, men det låg i farans riktning. Det var första gången då en dator i ett oerhört komplext och snårigt spel som schack, men som ändå har väldefinierade regler, gick segrande ur bataljen, när krutröken hade lagt sig över teknologins slagfält. 

Men vad vi egentligen såg var något mycket mer nyanserat och långsiktigt. Kasparov förlorade den matchen, men han kom tillbaka. Han insåg att människans kreativitet och förmåga till långsiktig strategi inte enkelt kan ersättas av maskiner. Även om Deep Blue var överlägsen när det gällde beräkningar och att följa förbestämda regler, var den där och då, inte mogen för att helt ersätta människan, utan för att komplettera människans förmåga. Än idag är det ingen som vill se VM mellan robotar utan man vill se det mellan människor av kött och blod. Även om datorerna kanske spelar på en högre nivå, precis som att det fortfarande finns museer med tavlor, trots att fotografier är överlägsna. På klockmarkaden kan du köpa en Rolex eller en G Shock som jag själv har. En G Shock är byggd för att kunna tappas från 10 meter, vada genom ett träsk i Sierra Leone och den visar tiden betydligt mer exakt. Den har också solceller och behöver därför aldrig servas. Ändå är en Rolex dyrare med en faktor 100.  

AI kommer inte att ersätta människor på lång sikt, men det kommer att göra att vissa yrken försvinner, medan andra förändras. Hur många av oss tänker idag på de hisspojkar, telefonoperatörer eller förare av hästdroskor som var en vanlig syn på 1900-talet? 

AI är inte ett hot mot människan, utan snarare ett komplement – precis som Deep Blue inte "ersatte" Kasparov, utan skapade en ny dynamik för schackspel som förstärkte människans förmågor. Idag förbereder sig schackmästare inför partier med hjälp av AI där de kan se olika variationer av en position och lära sig mer. När VM spelas kan en treåring som sitter i Bangladesh med sin egen schackapp se ifall någon av dem begår ett misstag fortare än de hinner säga damgambit. 

3. Teknologiska revolutioner: långsammare än vi tror

Om vi skärskådar historien finns det ett mönster. Innovationer som vi trodde skulle revolutionera världen har ofta istället blivit långsamt integrerade i samhället. Vi snackar om saker som el, telefoner och internet – alla dessa teknologier hade sina futuristiska lovord när de först dök upp, men ingen av dem levererade den omedelbara explosionen vi trott på. De förändrade världen, men på ett sätt som var gradvis och måttligt.

Tänk bara på el. Första gången Thomas Edison tände upp en glödlampa (efter tio tusen misslyckade försök som skrönan går) var folk i extas. Men el var inte något som ersatte allting på en gång. Det tog årtionden innan elektricitet blev en integrerad del av varje hushåll, och än idag har vissa områden på jorden inte ens tillgång till el. Teknologi tar tid att implementera, och precis som el, telefoner och internet, kommer AI att vara en långsiktig förändring som tar många år (om inte decennier) innan vi ser dess fulla potential.

Det kommer inte att vara som att vi slår på en strömbrytare och plötsligt är vi alla rika och lata i hängmattor medan maskinerna gör allt jobb. Vi kommer inte vakna upp till en värld där vi ligger och dricker kokosnötter medan AI gör våra skattedeklarationer. I verkligheten kommer förändringarna att ske gradvis, och sannolikt i en takt vi inte helt kan förutspå.

Tänk på de tidigare teknologiska innovationerna: internet, lokomotiv, eller till och med tvättmaskiner. Ingen av dessa var så dystopiska och transformerande som vi först trott. När vi ser tillbaka på deras effekter, inser vi att dessa "revolutioner" ofta blev till nollsummespel. För precis som med när lokomotivet först gjorde sitt intåg och alla trodde att det skulle vara slutet för hästtransporter, så slutade det med att vi bara började åka snabbare och mer effektivt, och kostnaderna sjönk för alla – både för företag och kunder. Hästdroskor försvann eller började nyttjas för att ta turister i en cirkel runt torget i Kraków i en överprisad tur, men vi började istället bygga vägar, järnvägar och hela samhällen runt dessa nya innovationer.

4. Påverkan på investeringar? 

Vad är då konsekvenserna för aktiemarknaden? AI kommer att skapa stora produktivitetsvinster, men dessa vinster kommer inte alltid att innebära att människor får mer fritid. Snarare kommer de att sippra ut i form av lägre priser för oss kunder. Företag kommer att använda AI för att göra sina processer billigare och effektivare, och de kommer sedan att pressa ned priserna på sina produkter och tjänster för att locka fler kunder. Produktivitetsökningen kommer precis som när lokomotivet eller internet kom att leda till erbjudanden om att ta 3 par rosa kalsonger för 2, snarare än att industrisemestern med husvagnen, frugan och kidsen på Böda Camping ska bli en sorts evig semester med medborgarlön.  Det här är som när internet gjorde att vi alla kunde skicka e-post istället för att skriva brev, vilket var billigare och snabbare samt effektiverare, men ökade snarare stressen trots att det borde minskat.

Tänk på exempel som tillverkning av takpapp – här kommer AI kanske inte att förändra så mycket. Maskiner kan kanske skapa de exakta måtten och säkerställa att allt material är korrekt – men de kommer inte att kunna göra det på egen hand. Taket måste ändå läggas av någon som inte bara vet hur man använder en AI-driven ångmaskin utan också har praktisk erfarenhet och kan hantera regn, blåst och den där förbannade fågeln som alltid sitter på kanten av taket och gör sitt bästa för att förstöra ditt arbete. Takläggare kommer att fortsätta vara en viktig del av byggbranschen, oavsett hur många AI-programmerade robotar som kan beräkna materialåtgången.

Tänk på ett annat företag: Bravida. Oavsett hur mycket AI vi får, så måste elen dras. Timmar måste faktureras (helst inte för många). Det kommer att finnas en människa som står där med en skiftnyckel och drar kablar, för AI kan inte installera elen i ett datacenter. I framtiden kanske det finns AI-drivna apparater som hjälper till med förprojektering och planering av eldragning, men någon måste fortfarande gå ut på fältet och faktiskt dra kablarna. 

Så även om vi kommer att se stora effekter från AI, särskilt när det gäller att effektivisera processer och pressa ner kostnader, så handlar det inte om en total omvälvning där hela arbetsmarknaden försvinner i ett moln av silikondamm. 

Det handlar snarare om att företagen kommer att driva ned kostnader, skapa billigare produkter och förbättra servicen för sina kunder. I många branscher kommer förändringarna vara små – tänk på takpapp, värmepannor eller elektriker som fortfarande kommer att behövas. I andra branscher, där det handlar om data och automatisering, kommer AI att göra att vi alla kan jobba mer effektivt, men det är fortfarande vi människor som kommer att vara de kreativa hjärnorna bakom det hela och osynliga handen kommer i de flesta fall att se till att produktivitetsvinsterna kommer kunderna till gagn, precis som när produktiviteten ökade i jordbruket, med hjälp av Spinning Jenny. Så även där är förändringarna kanske inte lika stora som vi vid en första anblick kan tro.

Slutord 

Så, när allt kommer omkring, kanske det inte är AI som kommer att ta oss till framtidens hängmatta, där vi får en konstant ström av medborgarlön medan vi slappar i solskenet. Vi har alltid trott att teknologiska innovationer skulle frigöra oss från arbete – vi trodde att vi skulle vara fria att ägna oss åt konst och fritid efter att vi uppfunnit det elektriska ljuset (som för övrigt bara gjorde att vi kunde arbeta längre), att vi skulle vara lata i våra hängmattor efter datorernas intåg och internetets genombrott. Men istället hamnade vi i en värld där vi sitter framför datorn hela dagen och skapar de här inläggen. 

AI kommer att ändra vissa kategorier av yrken, medan andra försvinner men det är inget unikt med kreativ destruktion av arbeten om vi zoomar ut en aning. Hisspojkarna, förarna av hästdroskor och det värsta exemplet var en vän som i åttan PRAOade på ett värdshus och hade som enda uppgift att hyvla ned ost. När han var klar med en ostkub som var lika stor som en iskub från Jukkasjärvis ishotell sa chefen: "Redan klar? Då får du hyvla ner en till ost", finns inte kvar som arbeten riktigt och det finns yrken som nu står inför förändringar. 

På aktiemarknaden ska man nog inte hetsa upp sig för mycket kring vad som kommer att ske. De flesta företag kommer att kunna använda AI eller automatisering på något sätt och när alla springer efter Nvidia och chiptillverkare kan det kanske vara extra intressant att kika på ett bolag som Bravida som drar elen till de datahallar som måste byggas. Inte lika sexigt, men uppenbarligen finns efterfrågan där. 

Försök att disrupta ett bolag som säljer takpannor, kränger mat eller konsulttimmar till företag för fina powerpoint-presentationer. För mig är det viktigaste att hålla mig borta från hype när det gäller hur AI påverkar hur jag ser på investeringar. Ett bolag som börjar prata för mycket om AI eller blockkedjor eller NFT:er håller jag mig borta ifrån. Ett stalltips från min sida är att ju mindre ett bolag snackar om AI desto bättre utveckling på lång sikt. Du kan sminka en gris, men det är fortfarande en gris. 

Vallgravar - borde vi våga gräva djupare?

Några veckor sedan sprang jag på ett citat av Warren Buffet som jag inte har hört förut men som fick mina hjärnceller att sprattla som mörtar med dödsryckningar efter att de fått en välsvarvad åra mellan ögonen. Citatet handlade om konkurrensfördelar eller vallgravar och även om det finns en uppsjö av böcker skrivna på området och akademiker har försökt koka ned det till en formel, är det inte helt lätt att slå fast vad pudelns kärna är. Vad kännetecknar ett bättre företag som klarar av att försvara Thermopylepasset med trehundra spartaner i en eon av tid medan andra företag ständigt trasslar till det och vinstvarnar lika ofta som de 104 gånger den notoriskt klumpige Kalle Anka blivit sparkad från margarinfabriken? Hur kan vissa företag hanka sig fram med mössan i hand och skrapa med foten i sann Keyser Söze-anda, medan andra verkar ha kung Midas förmåga att allt de tar i blir till guld? Citatet från den gode Buffett var ”Buy a commodity and sell a brand”. Jag tänkte skriva några rader om min syn på vallgravar och kommer även att utifrån detta tankesätt och presentera två powerpoint-modeller på business school 101-manér. Beväpnad med dessa två modeller kan alla världens företag delas in och ger förhoppningsvis en djupare förståelse än att bara tänka exempelvis starkt varumärke = stabil vallgrav. När analysen fördjupas kan man förhoppnings erhålla en bättre förståelse för att plocka  russinen ur kakan och det här inlägget är en uppmaning till att våga gräva djupare för att förstå vallgraven bättre. Annorlunda uttryckt: Genom att gräva djupare i vad som utgör en vallgrav borde möjligheten att se vem som grävt sin vallgrav djupare öka.  

"Buy a commodity and sell a brand"

Om vi börjar med första delen av uttalandet ”Buy a commodity” handlar det om insatsvarorna, dvs. det som går in i produktionen av det som säljs om det är en commodity, hädanefter kallad dussinvara, eller om det är något med ett varumärke. Coca-Cola exempelvis köper in socker, kolsyra och vatten som insatsvaror, dvs. dussinvaror. Andra insatsvaror är de anställda vid löpande bandet och där arbetsinsatsen i sig inte är klandervärd men mer av en dussinvara. Till viss del är robotarna som används mer specialiserade men merparten av kostnad för sålda varor får nog sägas vara en dussinvara. I andra delen av spektrumet har du den som köper insatsvaror som är varumärken. Exempelvis har Walmart många leverantörer, såsom exempelvis Coca-Cola eller Heinz ketchup som har starka varumärken som de köper in från, även om de också har egna varumärken och i kraft av sin storlek kan ryta tillbaka vid förhandlingsbordet.

En bekant som jobbade på Coca-Cola sade att de hade förhandlat med Ica om ett nytt avtal för läskeblask avseende hela Sverige. Ica-chefen hade då slagit sig för bröstet och visade pajdiagram som visade att Ica hade 50 procent marknadsandel i Sverige och han sa på ett skrytsamt sätt hur viktig Ica är för Coca-colas svenska försäljning. Coca cola-direktören hade suttit tyst och lyssnat tills mannen från Ica var färdig. Han gick sedan till andra sidan rummet, som inte hade fönster, och slog på och av strömbrytaren till rummets enda lampa i ultrarapid som en ljussignal kvart i tre på ett mindre välsorterat sunkhak nära dig. Därefter sade han: ”Exakt så fort kan vi ersätta försäljningen från hela svenska marknaden med annan försäljning och så lite betyder vår svenska försäljning för hela koncernens omsättning”. Därefter var Icas representant mindre kaxig och det visade sig att det mesta är relativt, så även styrkan vid förhandlingsbordet.

Den andra delen av uttalandet ”Sell a brand” är också ganska självförklarande. Allt annat lika är det bättre att kunna sälja ett varumärke. Kidsen i förorterna springer runt med dunvästar som kostar lika mycket som BNP per capita i en valfri skurkstat tack vare en Moncler-logga stor som en enkrona. Som Kjell Bergqvist säger i serien Mäklarna: 

”Har du bara tio tusen på kontot: köp en Armani-kostym. Den kommer betala sig själv många gånger om och signalerar att den här killen vet vad han snackar om”. 

Huruvida din ROIC på en Armani-kostym kontra en motsvarighet från Dressman är bättre eller sämre låter jag vara osagt, men vi kan konstatera att varumärken spelar roll. Att sälja en dussinvara däremot är inte lika lätt. Fråga jordgubbsförsäljarna på Hötorget. De står och gormar dag ut och dag in ”Köp färska jordgubbar halva pris 19:90” som om det inte fanns någon morgondag. Någon som måste sänka sitt pris med 50 procent kommer sällan göra en bra affär såvida huvudmannen inte heter Pablo Escobar och marginalerna var så feta från början att det fanns att ta av.

När vi då har dimensionerna klara för oss där du kan köpa en dussinvara eller varumärke samtidigt som du kan sälja en dussinvara eller ett varumärke, blir resultatet att vi får fyra kvadranter. Att köpa dussinvaror och sälja varumärken är uppenbarligen den bästa positionen för den som har lyxen att välja och klassiska exemplet på det och troligen vad Buffett åsyftade var ett bolag som Coca-Cola eller See’s candies. Vid en första anblick kan man å andra sidan luras att tro att det är svårt att tänka sig en värre position än de hårt kämpande och hungriga jordgubbsnasarna på Hötorget. Vilket öde kan möjligen vara värre än att tvingas stå och tjata på sönderstressade småbarnsmammor med för lite tid och för många barn eller plaststekare som är på väg till Lion bar för att bränna hela studiebidraget på ett helrör fulsprit. Vi får komma ihåg att dessa försäljare även köper in en dussinvara. En ännu värre position är att köpa in ett varumärke och sedan sälja en dussinvara, dvs. leverantören har styrka samtidigt som kunden kan tänka sig andra alternativ då du säljer en dussinvara. Kan det vara så illa ställt? Ja för flygbolagen är det så. Den allra största insatsvaran för flygbolag är själva planen och det är i praktiken ett duopol där du måste välja varumärket Airbus eller Boeing. Dessa giganter får extremt starka marknadspositioner. Det du säljer är sedan en flygstol från plats A till plats B. Historiskt har branschen försökt att erbjuda varma handdukar, en enhet mousserande och dela ut läsning i form av knasen eller Financial Times beroende på ålder och intresse i Business Class, men över tid har betalningsviljan visat sig vara låg för sådana extravaganser.

Sammanfattningsvis kan vi då tänka i termer av inköpsvaror och det du säljer och hur differentierade bägge dessa är. I nästa avsnitt ska jag kombinera denna syn med ytterligare ett raster eller ett sätt att tänka på som kan användas för att ytterligare dela in företag i fyra nya kvadranter vilket leder till att alla företag kan hamna i en av fyra rutor i den första modellen och en av fyra rutor i den andra modellen för att totalt bilda 16 olika kombinationer.

"Liten tuva stjälper ofta stort lass"

Den andra modellen har inget citat det baseras på utan är mer en allmän observation om vilka affärsmodell som tenderar att fungera bättre än andra. Det svenska ordspråket ”liten tuva stjälper ofta stort lass” beskriver den mest åtråvärda positionen och får därför känneteckna modellen i sin helhet. Det är med andra ord något som är en liten del av din totala kostnad, ”liten tuva” och risken om något går fel är stor, dvs ”stjälper stort lass”, vilket kunden vill undvika till varje pris.

De dimensioner vi skissar upp här är därför dels hur viktig produkten eller tjänsten är för kunden och vad riskerna är om det blir fel. Om du köper en tändsticksask och stickorna inte fungerar optimalt, vad är nedsidan? Du får köpa en ny ask nästa gång du ska plocka upp Pommacen och ostkrokarna innan du slår dig ned på fredagskvällen med frugan för att titta på Dobidoo som alla andra svennebananer. En komponent till en rymdfärja är desto viktigare att den håller god kvalitet. Konsekvensen kan vara att hela rymdfärjan blir stjärnstoft om en nyckelkomponent ger vika.

Den andra dimensionen är hur stor andel av totalkostnaden som produkten står för. På samma sätt som Coca-Cola kännetecknar idealpositionen i det första ramverket kan idealpositionen vara den som Swedish Match har. En snusdosa eller två är en väldigt låg andel av totala utgifterna för ett hushåll, däremot är villigheten att byta varumärke extremt låg. Ett bolag som Epiroc och deras gruvmaskiner står på samma sätt för en liten andel av gruvjättarnas totala kostnader men de är kritiska för produktionen och det kostar en förmögenhet om maskinerna står still. Från Epirocs ÅR: 

Kundernas kostnader för våra lösningar motsvarar vanligen endast en liten del av deras totala verksamhetskostnader, men skulle utrustningen inte fungera kan det innebära minskad produktivitet samt lägre intäkter och vinst för kunden. Tillförlitlighet är därför mycket viktigt.”

För den som äger bostadsrätt är räntorna som betalas till banken ofta inte oväsentliga. Det blir därför en hög andel av disponibla inkomsterna för ett hushåll och det gör att räntehöjningar som banken gör eller om de ligger högre än konkurrenterna kommer att bli mer kännbara och ökar incitamentet att rösta med fötterna och hitta bättre alternativ. Samtidigt är dock valet av bank något som för med sig viss trygghet och alla autogiron etc. är kopplade dit och lönen utbetalas till lönekontot på banken. Det gör att valet av bank inte är helt oviktigt för kunden och medför att gemene man sällan byter bank trots att Classe Hemberg likt en kör som sjunger Staccatto mässar om vikten av att våga gjuta in bankmannens fötter i ett betongblock och hota med att dumpa honom i Mälaren om inte räntan sänks illa kvickt. Hästhuvud i sängen är en annan idé från Gudfadern.

Vilken position är då sämre? Något som är relativt oviktigt för kunden dvs. det är ingen stor risk om varan skulle gå sönder eller hålla sämre kvalitet än väntat samtidigt som det är en väsentlig del av totala utgifterna. Ett bra exempel på det är en bensinmack. Utgifterna för bensin kan vara en stor del av kostnaderna för ett åkeri eller en privatperson som använder bilen en del för att exempelvis pendla till jobbet. Skulle priset bli oskäligt hos den lokala gnidne mackbaronen jämfört med andra mackar skulle det inte vara svårt för kunden att ta sitt pick och pack och hitta en annan mack. I den sista kvadranten dvs. oviktig med kvalitet för kunden och liten andel av totala kostnaderna kan vi exemplifiera det med en brödrost från Electrolux. Det är inte svårt att köpa en ny brödrost om den du precis plockat upp från affären går sönder men det låga priset i absoluta tal gör att du kanske inte bryr dig alltför mycket om att jaga sista kronan. Dock är faktumet att konsekvenserna av ifall det blir fel låga och överskuggar det låga priset i absoluta tal varför Elux inte varit en särskilt sexig business att äga över tid.

Sammanfattningsvis vill du ha något som är en liten del av totala kostnaderna för kunden eftersom det ger mindre incitament att byta då där du skär kostnader först är i större budgetposter samtidigt som det ska vara en viktig komponent, gärna för att öka kundens produktivitet. Två bolag som till synes verkar olika är AarhusKarlshamn och Hexpol. Bägge äger unika receptblandningar av fetter eller av gummi som sedan används som insatsvaror för att göra exempelvis choklad eller tätningslister för bilar. Det är en liten del av totala kostnaden för en bil eller chokladkaka som dessa insatsvaror står för. Konsekvenserna av att det läcker in vatten i kupén i en sproilans ny Ferrari eller att chokladkakan smakar tvål är dock stora och gör kunderna väldigt trögrörliga. Detta verkar Melker Schörling tagit fasta på när han blev storägare i bägge bolagen ett antal år sedan. Därför går det att argumentera för att bägge dessa bolag är i kvadranten som befolkas av stjärnorna Epiroc och Swedish Match, även om det kanske inte verkar så vid en första anblick.

Slutord och avslutande tankar 

Om vi nu ägnar en liten stund åt att lägga ihop de här två modellerna så kan alla företag delas in efter dessa fyra dimensioner för en total av 4 x 4 eller 16 olika case. Korrelationen mellan vissa kvadranter är hög, men det finns ofta gradskillnader som kan vara värda att fundera närmare på. Samtidigt finns det ingen som kan säga att Walmart inte har gjort det bra historiskt trots att de köper och säljer en dussinvara exempelvis. Sedan har du bolag som Ryanair som har klarat sig väl i en bransch som enligt alla tänkbara sätt att mäta borde vara lika rutten som Greta Thunbergs kunskap om dieselbilars köregenskaper. Bolag som rankar högt i såväl dussinvara-modellen och liten tuva-modellen ska nog handlas till högre värdering än bolag som befinner sig i mindre gynnsamma kvadranter.

Att tänka på konkurrensfördelar eller vallgravar isolerat i termer av om ett varumärke är starkt eller svagt gör att man riskerar att missa nyansskillnader då alla bolag inte är stöpta ur samma form. Det finns exempel på varumärken som har förpassats till historiens soptipp såsom Nokia och andra varumärken som har slagit sig fram trots mördande konkurrens såsom Nocco. Genom att addera fler dimensioner kan bilden bli mer nyanserad och det går att hitta gradskillnader mellan bolag. En stark position i bägge dessa modeller är ingen garanti för framgång men torde underlätta livet. Ett bolag som inte hela tiden måste jaga kunder och där kunderna inte riskerar att springa i väg i en handvändning är ett stabilare bolag som kan fokusera på att så frön i dag vars frukter kan skördas många år senare. En spelare som befinner sig mer på marginalen kanske inte riktigt kan ha samma framförhållning utan måste mer planera hand-i-mun.Vid belägringen av Stalingrad ska en rysk befälhavare när tyskarna stod vid stadsporten och det såg ut som att de snart skulle ta över hela staden sagt att: 

"Vodka är en lyx vi har. Kaviar är en lyx vi har. Tid är det inte.” 

För att bygga på det temat med ytterligare ett Buffett-citat: tid är vännen av ett bra bolag men fiende till det mediokra bolaget. Ett starkt bolag kommer att kunna vara lite bättre än sina konkurrenter. Är man lite bättre varje dag kommer den fördelen i många fall att växa och bli en ännu större fördel med årens lopp. För ett bolag med starka konkurrensfördelar är tiden en vän som kan få mindre starka konkurrenter att försvinna. I en intervju som är värd att lyssna på som Kvalitetsaktiepodden gjorde med Kabes Vd Alf var han inne på något i följande citat: 

”Vi ser kriser som möjligheter. Jag har varit med om fyra större lågkonjunkturer i husvagnsbranschen. Tidigare var vi 16 spelare på marknaden. Nu är vi bara två spelare kvar.” 

 Kabe säljer onekligen själva ett starkt varumärke men när de tillverkar husbilar måste de dela med sig av kakan till Mercedes som de bygger chassit på medan de slipper det vid produktionen av husvagnar. Det är en delförklaring till att lönsamheten för Kabe då de säljer husvagnar är väsentligt större. 

Alla vallgravar är inte skapade lika och även bland bolag som säljer varumärken finns det bättre och sämre positioner. Kanske är det så att börsen i viss mån drar bolag över samma kam och att en särskilt gynnsam position inte får den premiumvärdering som den förtjänar, medan andra bolag som kanske inte har en lika stark position inte har den rättmätiga rabatten mot starkare konkurrenter. Det är i så fall en möjlighet för en välinformerad investerare och något som det är värt att hålla korpgluggarna öppna för. Den som vänder på flest stenar och har bäst förmåga att urskilja daggmaskar från gråsuggor under dessa stenar torde vinna över tid. Precis som tiden verkar för de starkare bolagen.