När vi ser på historiska innovationer, är det en tendens som återkommer om och om igen: Vi överdriver alltid vad teknologi kommer att göra för oss, och vi missar ofta hur små steg i evolutionen gör störst skillnad. Ta exempelvis flygande tefat – en teknik som länge har stått som symbol för framtidens teknologiska underverk. Vi såg det på filmer som The Jetsons, i böcker och i populärkultur. Framtiden om 100 år har alltid varit flygande tefat, men precis som moroten som dinglar framför åsnans mun fortsätter den visionen att bara flyttas framåt i tiden. Idén om att vi skulle svepa fram över himlen i våra egna svävande, autonoma bilar, som i en värld av science fiction, har funnits länge. Men det är bara en vision. Varför? För att vi underskattar hur mycket revolutionerande teknologi egentligen förändrar samhället – och framför allt hur lång tid det tar för nya innovationer att verkligen slå igenom.
För att förstå varför AI kanske inte kommer att vara den revolutionära kraften vi tror, låt oss ta en djupdykning i ett par teknologiska händelser från historien. Vi ska också titta på en av de mest ikoniska ögonblicken i datorernas historia: När schackdatorn Deep Blue sopade mattan med Garry Kasparov
1. Flygande Tefat: Framtiden som aldrig kom
Första gången vi såg flygande tefat var på 1950-talet. Filmer som The Day the Earth Stood Still och War of the Worlds visade världen en framtid där utomjordingar skulle komma till jorden i sina metalliska farkoster, som snabbt svävade genom luften och gav oss människor en chans att uppleva vad som kändes som superteknologi. Redan då var idén om flygande bilar eller flygande tefat något av ett globalt samtalsämne.
Samtidigt: Vi har fortfarande inte lyckats med att skapa praktiska, massproducerade flygande bilar. Varför? För att den teknologiska utvecklingen som vi tror ska vara revolutionerande ofta är mycket mer komplex och långsam än vi föreställer oss. Flygande tefat är ett exempel på hur vi gång på gång underskattar de praktiska utmaningarna och de långsiktiga anpassningarna som innovationer kräver.
Vad vi istället har fått är självkörande bilar och drönare, teknologier som inte förändrar världen i samma dramatiska stil som flygande tefat, men som faktiskt har reell användning idag och kommer att fortsätta utvecklas. Förvisso beskrivs Teslas självkörande teknologi ofta som en rycklig och irrationell bilskoleelev med Parkinsons så det är inte lika spektakulärt, men det är mer realistiskt, och det är så marknaden och dess osynliga hand fungerar. Teknologier som kanske inte verkar revolutionerande vid första anblicken visar sig ha större påverkan på lång sikt, när de är praktiska och effektiva.
AI kommer förmodligen inte att vara den revolutionen vi tänker oss. Liksom de flygande tefaten, kommer vi nog inte att få de dramatiska förändringar som många branschexperter ser framför sig. Men som investerare handlar det inte om att jaga de “flygande tefaten” – utan om att förstå att AI är en fortsättning på en långsiktig trend med kontinuerlig utveckling och inte en revolution.
2. Deep Blue vs. Kasparov: maskinen segrar
Året var 1997, när Deep Blue, IBM:s schackdator, besegrade den regerande världsmästaren Garry Kasparov i ett ögonblick som skakade världen. Här hade vi ett exempel på människa vs. maskin och många trodde att detta var början på en värld där datorer inte bara skulle slå oss i schack – utan där de skulle kunna överträffa människor på nästan alla områden. Vissa menade till och med att det skulle bli en ny typ av slavhandel där robotar nu skulle ta över världen. Denna utsago kanske främst var en produkt av Science Fiction-litteratur och djuraffärerna kanske inte riktigt hade börjat sälja hundkoppel anpassade för människor, men det låg i farans riktning. Det var första gången då en dator i ett oerhört komplext och snårigt spel som schack, men som ändå har väldefinierade regler, gick segrande ur bataljen, när krutröken hade lagt sig över teknologins slagfält.
Men vad vi egentligen såg var något mycket mer nyanserat och långsiktigt. Kasparov förlorade den matchen, men han kom tillbaka. Han insåg att människans kreativitet och förmåga till långsiktig strategi inte enkelt kan ersättas av maskiner. Även om Deep Blue var överlägsen när det gällde beräkningar och att följa förbestämda regler, var den där och då, inte mogen för att helt ersätta människan, utan för att komplettera människans förmåga. Än idag är det ingen som vill se VM mellan robotar utan man vill se det mellan människor av kött och blod. Även om datorerna kanske spelar på en högre nivå, precis som att det fortfarande finns museer med tavlor, trots att fotografier är överlägsna. På klockmarkaden kan du köpa en Rolex eller en G Shock som jag själv har. En G Shock är byggd för att kunna tappas från 10 meter, vada genom ett träsk i Sierra Leone och den visar tiden betydligt mer exakt. Den har också solceller och behöver därför aldrig servas. Ändå är en Rolex dyrare med en faktor 100.
AI kommer inte att ersätta människor på lång sikt, men det kommer att göra att vissa yrken försvinner, medan andra förändras. Hur många av oss tänker idag på de hisspojkar, telefonoperatörer eller förare av hästdroskor som var en vanlig syn på 1900-talet?
AI är inte ett hot mot människan, utan snarare ett komplement – precis som Deep Blue inte "ersatte" Kasparov, utan skapade en ny dynamik för schackspel som förstärkte människans förmågor. Idag förbereder sig schackmästare inför partier med hjälp av AI där de kan se olika variationer av en position och lära sig mer. När VM spelas kan en treåring som sitter i Bangladesh med sin egen schackapp se ifall någon av dem begår ett misstag fortare än de hinner säga damgambit.
3. Teknologiska revolutioner: långsammare än vi tror
Om vi skärskådar historien finns det ett mönster. Innovationer som vi trodde skulle revolutionera världen har ofta istället blivit långsamt integrerade i samhället. Vi snackar om saker som el, telefoner och internet – alla dessa teknologier hade sina futuristiska lovord när de först dök upp, men ingen av dem levererade den omedelbara explosionen vi trott på. De förändrade världen, men på ett sätt som var gradvis och måttligt.
Tänk bara på el. Första gången Thomas Edison tände upp en glödlampa (efter tio tusen misslyckade försök som skrönan går) var folk i extas. Men el var inte något som ersatte allting på en gång. Det tog årtionden innan elektricitet blev en integrerad del av varje hushåll, och än idag har vissa områden på jorden inte ens tillgång till el. Teknologi tar tid att implementera, och precis som el, telefoner och internet, kommer AI att vara en långsiktig förändring som tar många år (om inte decennier) innan vi ser dess fulla potential.
Det kommer inte att vara som att vi slår på en strömbrytare och plötsligt är vi alla rika och lata i hängmattor medan maskinerna gör allt jobb. Vi kommer inte vakna upp till en värld där vi ligger och dricker kokosnötter medan AI gör våra skattedeklarationer. I verkligheten kommer förändringarna att ske gradvis, och sannolikt i en takt vi inte helt kan förutspå.
Tänk på de tidigare teknologiska innovationerna: internet, lokomotiv, eller till och med tvättmaskiner. Ingen av dessa var så dystopiska och transformerande som vi först trott. När vi ser tillbaka på deras effekter, inser vi att dessa "revolutioner" ofta blev till nollsummespel. För precis som med när lokomotivet först gjorde sitt intåg och alla trodde att det skulle vara slutet för hästtransporter, så slutade det med att vi bara började åka snabbare och mer effektivt, och kostnaderna sjönk för alla – både för företag och kunder. Hästdroskor försvann eller började nyttjas för att ta turister i en cirkel runt torget i Kraków i en överprisad tur, men vi började istället bygga vägar, järnvägar och hela samhällen runt dessa nya innovationer.
4. Påverkan på investeringar?
Vad är då konsekvenserna för aktiemarknaden? AI kommer att skapa stora produktivitetsvinster, men dessa vinster kommer inte alltid att innebära att människor får mer fritid. Snarare kommer de att sippra ut i form av lägre priser för oss kunder. Företag kommer att använda AI för att göra sina processer billigare och effektivare, och de kommer sedan att pressa ned priserna på sina produkter och tjänster för att locka fler kunder. Produktivitetsökningen kommer precis som när lokomotivet eller internet kom att leda till erbjudanden om att ta 3 par rosa kalsonger för 2, snarare än att industrisemestern med husvagnen, frugan och kidsen på Böda Camping ska bli en sorts evig semester med medborgarlön. Det här är som när internet gjorde att vi alla kunde skicka e-post istället för att skriva brev, vilket var billigare och snabbare samt effektiverare, men ökade snarare stressen trots att det borde minskat.
Tänk på exempel som tillverkning av takpapp – här kommer AI kanske inte att förändra så mycket. Maskiner kan kanske skapa de exakta måtten och säkerställa att allt material är korrekt – men de kommer inte att kunna göra det på egen hand. Taket måste ändå läggas av någon som inte bara vet hur man använder en AI-driven ångmaskin utan också har praktisk erfarenhet och kan hantera regn, blåst och den där förbannade fågeln som alltid sitter på kanten av taket och gör sitt bästa för att förstöra ditt arbete. Takläggare kommer att fortsätta vara en viktig del av byggbranschen, oavsett hur många AI-programmerade robotar som kan beräkna materialåtgången.
Tänk på ett annat företag: Bravida. Oavsett hur mycket AI vi får, så måste elen dras. Timmar måste faktureras (helst inte för många). Det kommer att finnas en människa som står där med en skiftnyckel och drar kablar, för AI kan inte installera elen i ett datacenter. I framtiden kanske det finns AI-drivna apparater som hjälper till med förprojektering och planering av eldragning, men någon måste fortfarande gå ut på fältet och faktiskt dra kablarna.
Så även om vi kommer att se stora effekter från AI, särskilt när det gäller att effektivisera processer och pressa ner kostnader, så handlar det inte om en total omvälvning där hela arbetsmarknaden försvinner i ett moln av silikondamm.
Det handlar snarare om att företagen kommer att driva ned kostnader, skapa billigare produkter och förbättra servicen för sina kunder. I många branscher kommer förändringarna vara små – tänk på takpapp, värmepannor eller elektriker som fortfarande kommer att behövas. I andra branscher, där det handlar om data och automatisering, kommer AI att göra att vi alla kan jobba mer effektivt, men det är fortfarande vi människor som kommer att vara de kreativa hjärnorna bakom det hela och osynliga handen kommer i de flesta fall att se till att produktivitetsvinsterna kommer kunderna till gagn, precis som när produktiviteten ökade i jordbruket, med hjälp av Spinning Jenny. Så även där är förändringarna kanske inte lika stora som vi vid en första anblick kan tro.
Slutord
Så, när allt kommer omkring, kanske det inte är AI som kommer att ta oss till framtidens hängmatta, där vi får en konstant ström av medborgarlön medan vi slappar i solskenet. Vi har alltid trott att teknologiska innovationer skulle frigöra oss från arbete – vi trodde att vi skulle vara fria att ägna oss åt konst och fritid efter att vi uppfunnit det elektriska ljuset (som för övrigt bara gjorde att vi kunde arbeta längre), att vi skulle vara lata i våra hängmattor efter datorernas intåg och internetets genombrott. Men istället hamnade vi i en värld där vi sitter framför datorn hela dagen och skapar de här inläggen.
AI kommer att ändra vissa kategorier av yrken, medan andra försvinner men det är inget unikt med kreativ destruktion av arbeten om vi zoomar ut en aning. Hisspojkarna, förarna av hästdroskor och det värsta exemplet var en vän som i åttan PRAOade på ett värdshus och hade som enda uppgift att hyvla ned ost. När han var klar med en ostkub som var lika stor som en iskub från Jukkasjärvis ishotell sa chefen: "Redan klar? Då får du hyvla ner en till ost", finns inte kvar som arbeten riktigt och det finns yrken som nu står inför förändringar.
På aktiemarknaden ska man nog inte hetsa upp sig för mycket kring vad som kommer att ske. De flesta företag kommer att kunna använda AI eller automatisering på något sätt och när alla springer efter Nvidia och chiptillverkare kan det kanske vara extra intressant att kika på ett bolag som Bravida som drar elen till de datahallar som måste byggas. Inte lika sexigt, men uppenbarligen finns efterfrågan där.
Försök att disrupta ett bolag som säljer takpannor, kränger mat eller konsulttimmar till företag för fina powerpoint-presentationer. För mig är det viktigaste att hålla mig borta från hype när det gäller hur AI påverkar hur jag ser på investeringar. Ett bolag som börjar prata för mycket om AI eller blockkedjor eller NFT:er håller jag mig borta ifrån. Ett stalltips från min sida är att ju mindre ett bolag snackar om AI desto bättre utveckling på lång sikt. Du kan sminka en gris, men det är fortfarande en gris.
