Nyheten slog ned ett par dagar sedan. Ett hjärta har slutat att bulta, en människa har tagit sina sista andetag; en värdeinvesterare har vandrat ut till de sälla jaktmarkerna. Hans namn var Irving Kahn och fram till sin död var han världens äldste människa som aktivt jobbade med aktiemarknaden. Skulle det finnas ett ord som bäst beskrev Kahn var det nog livserfarenhet. Såväl på börsen som utanför den hade han sett det mesta under de 109 år som han fick uppleva livets mirakel. Den första affären gjorde han innan 30-talets depression och det vittnar något om hur länge han var med. Han såg börsen stiga och falla, krascha igen och resa sig till nya rekordnivåer. Hans motto var att på lång sikt jämnar svängningar ut sig och han visste sannerligen vad han talade om. Rekommenderar starkt er att läsa SvD:s reportage om honom från 2011: Länk
I en värld där Wall Street och kortsiktighet härjar fritt och i en värld där alla ständigt glömmer historien och hur mycket som upprepas, stod han där som en motpol. Som en fyrbåk för långsiktighet, ödmjukhet och sunt förnuft, lyckades han skingra spekulationens täta dimma, för de som ville lyssna till hans budskap. Ibland är simpelt bondvett bättre än avancerade tokerier. I stället för att göra det komplicerat, valde Kahn att fokusera på enkla idéer.
Långsiktighet är för de flesta småsparare och företag en punchline. Vad det har blivit är en utsliten etikett som folk gillar att klistra i pannan. Långsiktighet står intuitivt för något bra. Kanske föreställer man sig en skog som efter sjuttio år har gått från frö till ståtlig fura. Eller man kanske tänker sig historien om teskedsgumman som för sina surt förvärvade pengar köpte HM-aktier på 70-talet och nu badar i cash i stora lass. I stället har långsiktighet och tålamod som sagt blivit slagord man trycker upp på kuddarna i lobbyn, i konsulters fina powerpoint-presentationer och som man gärna skryter om på möten. Tyvärr är det vanligt att tala med kluven tunga. Det är en sak att säga att du är långsiktig och en annan sak att leva upp till det. Annat var det när det gällde Kahn. Han var alltid långsiktig, men behövde inte skryta om det för någon, utan han visste med sin erfarenhet att på sikt jämnar det alltid ut sig.
Kanske hade han inte världens bästa track record att skryta med och kanske finns han inte som plansch i lika många rum som exempelvis Buffett eller Munger. Men det gjorde inget, för hans idéer är inte mindre giltiga för det; tvärtom. Det är något särskilt med Kahn som gör att jag finner honom ytterst sympatisk. Ihopkrupen med något överdimensionerade glasögon, satt han bakom sitt skrivbord som en klok uggla att få lärdom och kunskap av. Helt klar i skallen berättade han anekdoter (som i den här intervjun: Länk). Som en sagofarbror med så mycket livserfarenhet att det var svårt att greppa, var intrycket på i vart fall mig, något utöver det vanliga.
Han hade liksom Buffett skolats av Graham och därför var hans investeringsfilosofi inspirerad av värdeinvestering. Att syssla med investeringar var det roligaste han visste och därför kom han in till kontoret och arbetade tre dagar i veckan bara veckor innan han dog. (Ett par år sedan jobbade han fem dagar i veckan) En sådan ihärdighet är ett härligt exempel på passion och det underbara i att få göra det man älskar. Enligt hans son, som är närmare 80, var arbetet det som höll honom igång och en bidragande orsak till att han fick leva så länge (låt vara att alla hans syskon blivit 100+). Genom arbetet hölls hjärnan i trim och han kunde med sin långa erfarenhet bidra till företaget och bli uppskattad. Det främsta budskapet är kanske vad den kinesiske tänkaren Konfucius konstaterade: "den som har ett roligt arbete, behöver inte arbeta en enda dag i hela sitt liv."
En gigant har fallit, men hans skugga kommer att finnas kvar i många år framöver. Livslågan har slocknat, men flamman i de idéer han förespråkade brinner kraftfullt och blir allt viktigare på en kortsiktig finansmarknad, där spekulation verkar vara melodin. Tidens tand fick honom att gå bort, men den kommer att ha betydligt svårare att rubba hans minne. Jag har sedan ett par år tillbaka valt att bära hans namn som användarnamn på internet och jag gör det med stor glädje. Namnet är en ständig påminnelse om att långsiktighet, tålamod och ödmjukhet är bland det viktigaste vi har. Så länge Irving Kahn finns i mitt minne, är han för mig i allra högsta grad levande.
Mina 9 favoritcitat (top10-listor är för klichéartade) av Irving Kahn följer nedan.
"If you complain that you cannot find opportunities, then that means you either haven’t looked hard enough or you haven’t read broadly enough."
"A good analyst needs no salesman."
"Stop buying things that you don’t need, and start focusing on the essentials; then you will live long and be happy. "
"My first job was at 11 Wall Street, which is the New York Stock Exchange building. After one week of working there, I decided to quit because I thought the people were crazy. They were running around and screaming at each other during trading hours, and they were like clowns! I felt that I wasn’t learning anything, and so I went to my boss. He convinced me not to quit, and he sent me to the main office where I became a broker’s assistant, doing securities research."
"Ben [Graham] always believed in the Socratic approach. He never provided students with a ready answer, believing that through thorough discussions and rational deductions, solid conclusions would be reached. I remember asking him about the word ‘tranche’ as it applied to finance. Instead of providing the definition right way, Ben asked me to look it up in the dictionary. I discovered that it means ‘slice’ in French. Ben believed that if he told me the answer right away, I would forget it, but if I took the initiative to look it up myself, then I would always remember it. "
"The Great Depression was like a big storm that sank every ship. It was easy to make money if you had the right approach and knew where to look because some companies were in good shape and had nothing but cash. For example, some export companies were not severely affected by the Depression, but they were beaten down and had net cash per share that was much greater than their stock price. You didn’t have to be very smart to find value. All you needed was the right investment model. "
"Don’t trust quarterly earnings. Verify reports through the source and application statement. Figures can lie and liars can figure. "
"[On not working at age 104] "I would pay you if you took it away from me. I’d try and buy it back."
[At the age of 97]: "I am at the stage in life where I get a lot of pleasure out of finding a cheap stock"
Tråkigt, men oj vad investerare verkar bli gamla för att de har kul =)
SvaraRadera